Valérie Troddal vient de publier un conte créole en français, anglais et bien sûr en créole. Préfacé par Jocelyn REGINA et un autre mapipi, Jude DURANTY, en a rédigé la présentation.
Valérie TRODDAL an poétes ek an matjez woman, kou-tala i pran chimen kont-lan. I ka fè nou wè kont-lan sé pa selman pou lé majolè kontel : Diverjé, Joslen Réjina oben Dédé Digé épi kisasayésa… Kont-lan ni pliziè chimen, chimen-chien, chimen kòsiè, chimen-détounen, chimen-dèyé, chimen-douvan asou chimen-matjé, sé douvan i ka alé.
Manmay zot pé konté asou an nouvo matjez pou pasé an bel ti-moman lekti épi Fergous konpè Mangous. Poveb-la ka di : « sé bon tjè krab ki fè si i pa ni tet ». Es sé bon tjè Fergous ki fè si i ké pran otan fè, épi bann sotrel-la ? An bann parazit. Mé man pa lé fè zot brè dité pou maladi zot pa ni, oben mennen zot lanmes pié ni. Sel bagay man pé di zot, zot ké ni pou aprann sa solidarité lé di, ek yich Bondié pa ka péri.
Poudayè, si Matinik té ka viv kon an tan Fergous éti tout moun té ka kolé tet kolé zépol, pétet Valéri Trodal lé di nou asiré té ké ni anlot sosiété pli solidè. Pétet kontez-la lé di tou, ba anlo majò pofitè : « tout kochon ni sanmdi-yo » ek « pa ni majò yo pa ka siyé kòn-yo ».
Manmay pa two tjansé, ladjé kò-zot adan bel kont-tala ka montré vakabonajri sé pou an tan. Kontez-la lé di nou, annou pa ped fwa, pa fè dèyè, pran an létjet bravman adan linivè-tala, asirézot ké pasé an bel moman. An nouvo matjez kont wè jou, annou bay pal-la pou dot kont dèyé pé wè jou…
Misié Jid DURANTY
Les raisons sont multiples et bien évidemment ne peuvent pas être imputées a une seule cause (ou Lire la suite
Donc au sortir de la 2è Guerre Mondiale, après avoir été pressurés par le régime de l'Amiral Robe Lire la suite
Pas besoin de participer à un référendum pour refuser/résister à un modèle de société :il y a plu Lire la suite
C'est une blague ou quoi ! Lire la suite
Parce que ce que ces Caraibéens anglophones ne sont pas drogués à la Surconsommation imbécile.Ils Lire la suite